Golden week i Korea II

 
Dag två i Seoul vaknade vi upp till strålande sol och dryga 25 grader. Det firade vi med en varsin "blended fuits drink" dvs. mixad frukt, en med jordgubb och en med vattenmelon, helt galet gott! Vi hade bestämt oss för att ta tunnelbanan till de lite mer traditionella stadsdelarna och promenera runt. 
 
 
Det tog lite tid att förstå biljettsystemet, även om det var mer engelsk information än vi är vana med i Japan. Man köpte dessa "single journey"-biljetterna och betalade 500 (ca 5:-) i pant. Vi fattade aldrig om man kunde ladda på dem igen, så vi lämnade dem och fick tillbaka panten och köpte nya varje gång. På vissa av stationerna hade de oljemålningar på väggarna! 
 
 
Vi började vårt turistande i Bukchon för att besöka Bukchon Hanok Village och kolla in de traditionella husen- Hanok. På turistinforamtionen fick vi höra att det skulle finnas ett större hus som var öppet för allmänheten (de flesta andra husen bor det folk i, så de får man ju bara se utifrån), så vi traskade dit. 
 
 
Baek Injes hus i Gahoe Dong byggdes 1913 och ägdes av en framstående läkare. Byggnaderna är tillverkade av bland annt svart tall, och männens och kvinnornas rum var sammankopplade av en korridor- något som tydligen är unikt då dessa normalt var helt skilda. 2009 fick Seoul stad köpa huset av Beak Injes fru och öppnade det för allmänheten. 
 
 
Husen (eller ja rummen kanske jag ska skriva) ligger omgiven av en ganska stor och vacker trädgård. I Korea äter man ju mycket kimchi, och här bakom Kai kan ni se detta residens kimchikrukor som förvaras utomhus. 
 
 
Vissa av rummen hade tatami-mattor (som i Japan). Koreaska hus har och hade ofta golvvärme. Man eldade och lät röken spridas i rörsystem under golvet, något som verkligen skulle behövas även i Japan de kalla månaderna!
 
 
Tegel, trä och takpannor. Och så superfina grönskande träd! Det var omkring 27 grader och sol, så att promenera omkring i trädgården och låta träd och hustak ge oss skugga var riktigt härligt och behövligt. 
 
 
Det är gratis inträde till Baek Injes hus och väl värt ett besök! Till skillnad från resten av Hanok Village, som var ganska packat med turister, så var här väldigt lugnt och stillsamt och vi var nästintill helt ensamma.  
 
 
Vi promenerade vidare mot de kända gränderna i Hanok Village, och direkt fick vi sällskap av rejält mycket mer folk. Ok, det syns inte här men jag lovar att det var så! >__<)
 
 
Många turister hade klätt upp sig i traditionell Hanbok (Koreas traditionella dräkt) vilket var väldigt fint, även om jag föredrar utseendet på Kimono. Jag svettades i långärmat istället. 
 
 
I området finns ungefär 900 traditionella hus, Hanoks, och de flesta är fortfarande bostäder. Överallt fanns det skyltar som uppmanade till tystad och respekt för de boende. Väldigt idylliskt, om man bortser från alla selfie-sticks och alla oss turister såklart.
 
 
Efter lite vandring tog  vi oss ner för någon känd stentrappa och bort mot Gyeongbokgung-palatset och Koreas folkmuseum. 
 
 
Kai hade insett att Hangul- de koreanska tecknen var ganska enkla att förstå och lära sig så han övade sig genom att försöka läsa alla skyltar han hittade.  
 
 
Vi vilade oss i skuggan under ett träd och tog en vattenpaus med denna utsikten. National Folk Museum of Korea, fint va?! Men det hade vi inte tid att besöka, vi skulle ju till palatset och kolla in vaktbytet.
 
 
Geyongbokgun-palatset var det första kungliga palatset under Joseondynastin (1392-1897) och är det största bevarade palatset i Seoul. Området var otroligt stort med massor av byggnader och paviljonger, och då var det ändå många som förstörts och inte byggts upp på nytt.
 
 
Just när vi kommit dit var det dags för vaktbyte vid Gwanghwamun-porten. Det sker 2 gånger per dag och är ett slags historiskt skådespel, för att visa hur det gick till förr. Det var spännande att se och de hade lite guidning på olika språk i högtalare, så vi kunde förstå på ett ungefär vad som hände. Väldigt färglatt och pampigt i alla fall!
 
 
Vi promenerade runt på palatsområdet och kollade in de olika husen och trädgårdarna. Överallt mötte vi turister i traditionella kläder. Tydligen får man gratis inträde på palatsen om man är klädd i Hanbok, ganska så fin grej tycker jag. 
 
 
Geyongbokgun-palatset är ett av Soeuls 5 kejserdliga palats och anses av många vara det vackraste. Vi besökte bara ett palats, så jag kan inte jämföra. Inträdet kostar  ₩3000 (ca 30:-) och jag tycker absolut det är värt ett besök om man befinner sig i Seoul. 
 
 
Vi fortsatte dagen med en väldigt sen lunch och sen en promenad tillbaka till "vårt" område.
 
 
Vi tog en tur genom Namdaemun-marknaden, i närheten av vårt hotell. Där det var middagsdags och utanför flera affärer dukade ägarna upp för lite bbq, mitt bland alla varor. :)

 
Tillbaka på hotellet tog vi en drink i loungen innan det blev Bibimbap till middag ute på stan. Vi stupade ganska tidigt i säng efter dagens promenad på nästan 2 mil.
 
- translation -
On our second day in Seoul we visited Bukchon Hanok Village, Geyongbokgun palace and Namdaemun market.
 

Glutenfri ramen i Tokyo

Efter vår resa till Korea spenderade jag en dag själv i Tokyo (när Kai satt på flyg mot Sverige) och bestämde mig för att äntligen prova att äta på Sora No Iro, en ramenrestaurang med vegetariska och veganska alternativ och det jag var där för- glutenfria nudlar! 
 
 
Jag hade hört och sett youtubevideor om restaurangkedjan men inte tagit mig dit. Men så insåg jag att en av restaurangerna (Sora No Iro - Nippon) ligger inne i Tokyostationen på den så kallade "ramen street", vilket passade perfekt när jag kom direkt från flygplatshotellet. 
 
Jag kom dit kring 11.30 och behövde inte vänta särskilt länge, men när jag gick därifrån var det köer på alla av ramen streets restauranger. Man gör sin beställning och betalar i en automat vid ingången, där det också finns engelska menyer och bilder som förklarar innehållet. Jag frågade om det gick bra att få den vanliga ramen (med sojabaserad soppa) glutenfri med risnudlar och det gick fint. De frågade om jag var allergisk och sa att det skulle ta lite extra tid då de skulle göra min mat separat. 
 
 
Nudlarna var perfekt kokta och soppan var lätt men smakrik och supergod! Nu förstår jag verkligen hyllningskörerna till ramen. Jag hade helst provat en miso- eller köttbensbaserad (tonkotsu) soppa, men det fanns inte. ¥930 och ¥150 extra för specialnudlarna fick jag betala (totalt ca 85:-), dyrt för ramen men bra pris för glutenfri ramen, tycker jag. Jag önskade att jag kunde äta en till direkt.
 
Och ja, jag måste säga att jag gick dit för middag också! I och med att jag var ensam i Tokyo kunde jag bestämma HELT själv och tog mig dit igen på kvällen. Lite längre kö än under tidig lunchtid, men inte farligt.
 
 
Då blev det den vegetariska varianten, med extra grönsaker (dock med tillägget "utan de där matvete-liknande grejerna") och glutenfria risnudlar. ¥1100 och ¥150 extra för specialnudlarna (totalt ca 100:-). Den vegetariska buljongen var tjock, morotssöt (på ett bra sätt!) och väldigt fyllig. Alla grönsaker, äggen och den mäktiga soppan gjorde mig supermätt, och nöjd.
 
Kan verkligen rekommendera stället, både för er som äter glutenfritt och er som äter vegetariskt eller veganskt, om ni befinner er i Tokyo. Se bara till att säga att ni är allergiska när ni beställer maten så ni säkert får det helt glutenfritt (här är nämligen veteallergi vanligare än glutenintolerans, och de förstår inte alltid "gluten"). Har sett vegetarisk ramen på något annat ställe, men aldrig glutenfria nudlar. Jag är helt såld! Hit ska jag ta med Kai och sen hans syster, som är vegetarian, när hon kommer på besök i juni. 
 
- translation-
My first time eating gluten free ramen at Sora No Iro Nippon, at Tokyo station. It was so delicious I had to go back for dinner as well. I definitely recommend it! 
 

Golden week i Korea

Söndag, och sista dagen på det som i Japan kallas Golden Week. Den här veckan är det nämligen 4 nationella helgdagar i tät följd och oftast har man ledigt eller tar ledigt de mellanliggande dagarna. På Kais jobb flyttade de några andra helgdagar så att han fick en hel vecka ledigt, vilket gjorde att han kunde åka hem en kortis och gå på en tillställning med sin gamla (10 års jubilerande) studentförening. Men vi ville också hitta på något tillsammans (eftersom att hemresan skulle bli superkort och onödigt dyr för mig att hänga med på), så vi bestämde oss i sista sekunden för att åka till Seoul, Sydkorea!
 
 
Det var min första gång i Korea, ja min första gång i Asien utanför Japan. Kai var där på jobb 2013 och spenderade en dag i Seoul på egen hand, så han hade lite koll.
 
Så förra lördagen gick vi upp tidigt och tog bussen till Haneda, Tokyos andra flygplats (förutom Narita, som vi alltid flugit till/från innan). Flyget till Seoul tog bara drygt 2 timmar, men innan vi var framme på hotellet var klockan redan fem så efter incheckning tog vi oss snabbt ut för att hinna med något innan solen gick ned.
 
 
Vi bodde väldigt nära Namsan, ett ganska "känt" berg i Seoul, så vi bestämde oss för att hajka (läs: promenera) upp och kolla in utsikten. Vi tänkte också besöka N Seoul Tower, ett 236 meter högt torn, eftersom utsikten där uppe skulle vara ännu bättre.  
 
 
Det var blåsigt men varmt och vi var glada över att solen skulle vara uppe en timme längre i Korea än i Japan. Ja, allmänt glada över att vara på resa och i Seoul. Det får det här fotot symbolisera. [>__<]
 
 
Syrenerna blommade för fullt och vi blev helt förvånade över att det ju var sommar (!) i Seoul redan. Det var helt fantastiskt fint och härligt att gå uppför leden och blicka ut över en ny stor stad.
 
 
Helt ok att vara där med den bästa personen jag vet också, fasiken så glad han gör mig! <3
 
 
När vi kommit fram till linbanestationen (jepp, man kunde åka linbana upp) fanns där en liten utkiksplats full med "kärlekslås", alltså hänglås som par skriver sina namn eller liknande på och låser fast. Jag har sett detta på andra ställen, bland annat Umeda Sky Building i Osaka och i Paris, men här var det HELT galet mycket lås. Ja ni ser ju!  
 
 
Vi gick dock vidare upp till tornet, betalade våra ₩10 000 (den Koreanska valutan är lite crazy, det var alltså ca 100:-) och åkte upp till toppen. Där möttes vi av solen som var på väg ned. Så vackert!
 
 
Vi stannade tills solen gått ned helt för att få se staden i kvällsljus och blev inte besvikna över vyerna. <3 Vi var dock inte de enda som stannat för solnedgången och när vi väl skulle ned igen var det galna köer till hissarna och vi hann få lite smått panik över hur vi skulle ta oss ned om något skulle hända. Ordningen här var inte lika bra som vi är vana vid att den är i Tokyo.
 
Vi tog oss i alla fall ned tillslut och begav oss mot Myeong-dong, ett stort shoppingområde i närheten av vårt hotell, för att hitta lite samgyeopsal (koreansk fläsk-bbq). 
 
 
I Korea äter man i princip kimchi till varje måltid och på bbq beställer (och betalar) man det man vill grilla- tillbehören kommer på köpet! Så fin grej. Vi åt oss så himla mätta!
 
 
På vägen tillbaka till hotellet gick vi via shoppinggator kantade av matstånd, kollade in de koreanska specialiteterna och köpte färsk lemonad- direkt i en påse med sugrör. ^__^) 
 
 
Vi avslutade kvällen med att planera nästa dags äventyr, men det får bli ett eget inlägg. 
 
- translation -
During Golden Week we went to Seoul, South Korea. The first day there we spent climbing Mount Namsan, watching the sunset from N Seoul Tower and eating Korean bbq in Myeong-dong. 
 
Web Analytics